Jag bävar för imorgon, då ska Magnus börja jobba och inleder med 3 dygn i Sthlm... Vet verkligen inte hur jag ska klara det. Men jag har inte så många alternativ. Nattetid kommer jag delvis att få hjälp då Lea ska sova hos sin farmor två nätter men dagarna är ritkigt långa med en trotsig 3-åring och en skrikig 1-veckas bebis. Så hur jag ska aktivera henne och samtidigt ta hand om honom blir en prövning. Vi vågar heller inte ta Lea till förskolan än då det går vinterkräksjukan och förkylningar på i stort sätt alla avdelningar.
Just nu är Lea trotisgare än någonsin, kanske inte så konstigt med tanke på den stora omställningen. Att få ett syskon kan inte vara helt lätt. Från att ha fått all uppmärksamhet till att behöva dela den med ett spädbarn. Stundtals är Lea hur underbar som helst och hon är verkligen mån om honom också. Men de senaste dagarna har det inte funnits någon hejd på det. Hon gör tvärtemot hela tiden och gör saker som hon aldrig brukar göra annars. Tidigare har hon lyssnat någorlunda men nu gör hon allt för att få uppmärksamhet. Jag hoppas verkligen att det lägger sig snart för jag håller på att bli galen!
Här om dagen hittade hon ett kinderägg i min handväska och frågade om hon fick det. Hon vet att hon bara får godis på lördagar och i vanliga fall hade hon kanske blivit arg men ändå lagt tillbaka det. Nu tog hon istället ägget och smög in på sitt rum. Jag tyckte att det blev oroväckande tyst så jag gick in på hennes rum och finner följande:
 
 
 Det är tur att man älskar dem oavsett! 
 

Kommentera

Publiceras ej