Ibland blir man allt bra trött... Sjukvården i Sverige är överlag bra, men ibland stöter man på trubbel även här. Ni som läst in blogg ett tag vet att jag tidigare fått kämpa väldigt mycket för att få rätt hjälp och även blivit väldigt illa behandlad när jag fick min diagnos och behövde sjukvården som bäst. Nu har jag en fantastisk läkare på MS-mottagningen som jag verkligen trivs med. Dock är problemet att han likt alla andra i personalen på MS-centrum i Göteborg har alldeles för mycket att göra. Vänteköerna för en läkartid är nästan ett halvår och det är väldigt svårt att komma i kontakt med dem. Man kommer aldrig fram på telefonen och det går inte att lämna meddelande.
Hur som helst så var jag hos min barnmorska i veckan och förklarade att jag börjat få väldiga problem. Foglossningen i bäckenet är hemsk och låsningarna i ryggen ska vi inte prata om. Detta gör att mina ben som är lite halvkassa sen mitt stora skov ballar ut och domningarna är mer påtagliga än någonsin. Jag sover jättedåligt på nätterna och har svårt att både gå och sitta längre stunder. Jag sa till henne att jag inte längre klarade av att jobba och undrade om de kunde hjälpa mig med en sjukskrivning den sista tiden av graviditeten. Jag får då till svar att läkarna på den MVC:n inte sjukskriver gravida som har så lite kvar (Är i v. 37, så fyra veckor kvar till BF). De menar istället att jag ska ta föräldrapenning och "slösa" dagar redan innan barnet har kommit. Jag fick också till svar att graviditet inte är en sjukdom och att ALLA har det tungt i slutet... Sicka nötter!!
Jag anser att hon inte tar den minsta hänsyn till individen utan istället generaliserar alla gravida. Hade jag "bara" haft foglossning samt låsningar i ryggen så fine, men nu är det så att min diagnos gör det hela mycket värre. Jag skulle gärna vilja dela med mig av mina ben till denna läkare, så att hon en dag får känna på hur det är att ständigt ha domningar och nervsmärta dygnet runt. När ryggen låser sig i kombination med domningarna i benen så går det inte att ta sig framåt hur mycket man än försöker.
Fatiguen är inte heller att leka med (MS-trötthet). Den är mycket värre nu under graviditeten, antar att det är en kombination av "vanlig gravidtrötthet" också. Men enligt MVC:s läkare så är ALLA gravida trötta så det var inte heller någon skillnad om man är kroniskt sjuk...
Jag förstår att det måste finnas regler och att många utnyttjar systemen med sjukskrivningar/ bidrag och annat. Men det är trist att det ska behöva gå ut över personer som verkligen behöver hjälpen. Jag är nästan aldrig sjukskriven och försöker alltid mitt yttersta för att inte behöva bekosta samhället, men i vissa situationer behövs det och då tycker jag att det är tråkigt att inte fungerar som det ska. Så nu har jag fått vända mig till min MS-mottagning och hoppas på att dem kan hjälpa mig med sjukskrivningen fram till BF.
Nu har jag klagat färdigt för denna gången, tack å hej!
Vecka 37 (36+0)
1 kommentarer
Anonym
16 Jan 2016 21:24
Trist att du blir så dåligt bemött! Hoppas det löser sig med sjukskrivning och att du inte blir sämre. Kram Linnéa!
Kommentera