Igår eftermiddag fick jag väkar likt tidigare, fast mycket kraftigare samt med hyfsad intervall. Så vi trodde verkligen att det var dags denna gången. Vi ringde min mamma som kom dirket och fick skippa sin träning. När hon väl var här slutade det..... 
För att ta det säkra före det osäkra så stannade mamma över natten OM det mot förmodan skulle komma igång igen, men givetvis inte!
Lea var dock lyrisk över att mormor var här och lekte och dessutom sov över. När Lea hade somnat lånade mamma vår träningscykel så träning fick hon också. Så det blev ju ganska bra till slut ändå. Men det är så jobbigt att andra ska bli påverkade för att jag TROR att det är dags. 
 
Jaja, nu är det en dag mindre kvar till lördag, yay!

Kommentera

Publiceras ej